De trångboddas stad

Nu var vi alltså tillbaka i Hongkong. Hemskt, men sant, så var vi mest intresserade av att avverka dessa tre dagar vi skulle tillbringa här för att i stället komma till Australien. Jag var ganska trött på att bråka med asiatiska flygbolag och saker som inte funkade vid det här laget och inte blev det bättre när vi på hotellet insåg att toaletten inte fungerade för det “billiga” rummet som vi bokat (för att vara billigt i Hongkong var det ändå det dyraste vi sovit i hittills på resan). De visade oss ett dyrare rum och där var det precis att det fungerade. Jag försökte få ner priset men det var helt lönlöst. 
 
Hotellet satsade på fyra nyanser av brunt
 
Vi bestämde oss att vi inte kunde sitta och sura på våra sunkiga rum och gav oss ut på shopping. Tomas behövde nya jeans och ett nytt skärp. Första dagen tittade mest på saker, hittade ett billigt ställe att tvätta på och att äta. 
 
Dag två bestämde vi oss för att ta oss ner till hamnen. Jag hade varit där förra gången som Tomas var ute på äventyr i bergen. Det var sjukt backigt på vägen dit och jag fick mig ett rejält träningspass. Tomas agerade som min personliga piska och kineserna tittade argt på honom när han inte hjälpte mig upp för de sjukt branta och långa backarna. På vägen ner mot hamnen ser vi helt plötsligt mitt inne i smeten ett fartyg! Först trodde jag att det måste vara en liten flod som gick in i staden som fartyget flyter på, men den bara låg där som en influgen gigantisk båt på land. Den var därefter ombyggd till ett shoppingcenter och någon slags simhall på nedervåningen. På det övre däcket var det en restaurang. 
 
Fin man i nya skor och jeans framför ett av många coola höghus i Hongkong
 
Framför fören
 
Är det verkligen hygieniskt med kött hängandes i värmen såhär? 
 
Harbour front bjöd på skräckinjagande delfiner och ....
 
...höga hus
 
Väl nere vid hamnen tittade vi på den fina utsikten, lite uppklädda hundar och på de stjärnor som var fastsatta på marken med olika skådespelares namn. Här bredvid vissa av stjärnorna hade skådespelarna själva gjort handavtryck. Den enda jag kände igen, Bruce Lee, hade dock inte sitt handavtryck där. De hade också satt upp lite roliga bronsfärgade figurer där man kunde leka filmstjärna. En bronsfigur fanns också på den tokvältränade Bruce Lee. 
 
Utsikten över Harbour Front
 
Utsikten var bra från den höga bron 
 
Från att äta hund i Bejing till att klä upp dem i Hongkong
 
Fin strandpromenad 
 
Bruce hade inte gjort sitt handavtryck bredvid sin stjärna
 
Vilken muskelknutte han var Bruce...
 
Gästspelar i Hongkongs segaste film
 
På vägen tillbaka till hotellet så tog Tomas tunnelbanan (nya skor = skavsår) och jag rullade tillbaka till hotellet. Jag fick då se gigantiska krabbor i ett akvarium vilket var häftigt. 
 
Stooora krabbor
 
Ja, det mesta förutom detta bestod i shopping och inmundigande av goda bakelser. Jo, förresten så tog oss också friheten att våldgästa en riktigt lyxig toa på ett lyxhotell vid namn Peninsula nära hamnen! Här tog vi också kort på det sjukt lyxiga kvarteret som hade ett par stora nallebjörnar bredvid en fontän. Här såldes endast Rolex-klockor och andra saker i samma prisklass. Dvs inte i våran ;)  
 
Lyx, lyx och lyx
 
Lycklig man med bakelse
 
Gottegrisen
 
Vaniljkräm inuti...
 
Livsnjutare eller sockerberoende?
 
Finns ingen som kan bli så lycklig över godsaker som min man! 
 
 
För alla er som är intresserade av att veta om hur det fungerar med rullstol i Hongkong så skulle jag säga att det tyvärr är ganska dåligt. Det är minst ett trappsteg upp till alla affärer vilket gjorde att man aldrig kunde känna sig självständig. Men det fungerar bra med övergångarna som oftast är fasade. Det sämsta är att alla rum är supersmå liksom toaletterna. 
 
Trött resenär
 
 
Det bästa av allt: Äntligen var vi på väg till Australien!!!!

Kommentarer
Postat av: Monica Brandt

Tack Tomas o Lena för alla härliga reseskildringar det är så roligt att kunna få ta del av eran fantastiska resa. Stor kram till er båda..

Svar: Tack Monica, kul att du följer våra äventyr! Hälsa till Aron från oss båda.
Tomas & Lena Nordquist

2013-03-27 @ 21:09:51

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0