De trångboddas stad

Nu var vi alltså tillbaka i Hongkong. Hemskt, men sant, så var vi mest intresserade av att avverka dessa tre dagar vi skulle tillbringa här för att i stället komma till Australien. Jag var ganska trött på att bråka med asiatiska flygbolag och saker som inte funkade vid det här laget och inte blev det bättre när vi på hotellet insåg att toaletten inte fungerade för det “billiga” rummet som vi bokat (för att vara billigt i Hongkong var det ändå det dyraste vi sovit i hittills på resan). De visade oss ett dyrare rum och där var det precis att det fungerade. Jag försökte få ner priset men det var helt lönlöst. 
 
Hotellet satsade på fyra nyanser av brunt
 
Vi bestämde oss att vi inte kunde sitta och sura på våra sunkiga rum och gav oss ut på shopping. Tomas behövde nya jeans och ett nytt skärp. Första dagen tittade mest på saker, hittade ett billigt ställe att tvätta på och att äta. 
 
Dag två bestämde vi oss för att ta oss ner till hamnen. Jag hade varit där förra gången som Tomas var ute på äventyr i bergen. Det var sjukt backigt på vägen dit och jag fick mig ett rejält träningspass. Tomas agerade som min personliga piska och kineserna tittade argt på honom när han inte hjälpte mig upp för de sjukt branta och långa backarna. På vägen ner mot hamnen ser vi helt plötsligt mitt inne i smeten ett fartyg! Först trodde jag att det måste vara en liten flod som gick in i staden som fartyget flyter på, men den bara låg där som en influgen gigantisk båt på land. Den var därefter ombyggd till ett shoppingcenter och någon slags simhall på nedervåningen. På det övre däcket var det en restaurang. 
 
Fin man i nya skor och jeans framför ett av många coola höghus i Hongkong
 
Framför fören
 
Är det verkligen hygieniskt med kött hängandes i värmen såhär? 
 
Harbour front bjöd på skräckinjagande delfiner och ....
 
...höga hus
 
Väl nere vid hamnen tittade vi på den fina utsikten, lite uppklädda hundar och på de stjärnor som var fastsatta på marken med olika skådespelares namn. Här bredvid vissa av stjärnorna hade skådespelarna själva gjort handavtryck. Den enda jag kände igen, Bruce Lee, hade dock inte sitt handavtryck där. De hade också satt upp lite roliga bronsfärgade figurer där man kunde leka filmstjärna. En bronsfigur fanns också på den tokvältränade Bruce Lee. 
 
Utsikten över Harbour Front
 
Utsikten var bra från den höga bron 
 
Från att äta hund i Bejing till att klä upp dem i Hongkong
 
Fin strandpromenad 
 
Bruce hade inte gjort sitt handavtryck bredvid sin stjärna
 
Vilken muskelknutte han var Bruce...
 
Gästspelar i Hongkongs segaste film
 
På vägen tillbaka till hotellet så tog Tomas tunnelbanan (nya skor = skavsår) och jag rullade tillbaka till hotellet. Jag fick då se gigantiska krabbor i ett akvarium vilket var häftigt. 
 
Stooora krabbor
 
Ja, det mesta förutom detta bestod i shopping och inmundigande av goda bakelser. Jo, förresten så tog oss också friheten att våldgästa en riktigt lyxig toa på ett lyxhotell vid namn Peninsula nära hamnen! Här tog vi också kort på det sjukt lyxiga kvarteret som hade ett par stora nallebjörnar bredvid en fontän. Här såldes endast Rolex-klockor och andra saker i samma prisklass. Dvs inte i våran ;)  
 
Lyx, lyx och lyx
 
Lycklig man med bakelse
 
Gottegrisen
 
Vaniljkräm inuti...
 
Livsnjutare eller sockerberoende?
 
Finns ingen som kan bli så lycklig över godsaker som min man! 
 
 
För alla er som är intresserade av att veta om hur det fungerar med rullstol i Hongkong så skulle jag säga att det tyvärr är ganska dåligt. Det är minst ett trappsteg upp till alla affärer vilket gjorde att man aldrig kunde känna sig självständig. Men det fungerar bra med övergångarna som oftast är fasade. Det sämsta är att alla rum är supersmå liksom toaletterna. 
 
Trött resenär
 
 
Det bästa av allt: Äntligen var vi på väg till Australien!!!!

Hongkong

Efter ett kort återbesök i Singapore gjorde vi vår andra etapp av jordenruntresan till Hongkong. The great escapade heter vår jordenruntbiljett och den tar oss med hjälp av Singapore airlines, Virgin atlantic och Air New Zeeland runt världen, via ett begränsat antal platser, i max ett år. Vi har därför bokat några längre flyg med dem och lagt till en del andra inrikes och kortare flyg till andra destinationer med några andra flygbolag. London-Singapore var första huvudetappen, och nu, efter lite runtkuskande i Sydostasien fortsatte vi alltså vår resa med etapp två: Singapore-Hongkong. Enklast hade självklart varit att själva åka från Hanoi dit, men de tillät inte det pga struliga regler, och om vi skulle skippat flyget till Hongkong så hade hela vår biljett annullerats, därav vår lite märkliga rutt. 
 
Hongkong är porten till Kina, och för mig skulle det bli första besöket, Lena har varit i Kina en gång tidigare, dock inte i Hongkong.
Vi hade bokat ett hostel med sovsal då priserna för boende är betydligt högre än än i övriga Asien, och vi tog oss dit rätt smidigt. Vi har en tradition numera att alltid äta på flygplatsen när vi landat, för att slippa blodsockerfallet mitt i allt ofrånkomligt krånglande med nya kartor, regler, adresser, bussar, tunnelbanor mm som man måste hantera och helst utan att betala mer än vad rimligt är, och ännu hellre utan att lägga ut mer än vad de lokala gör. 
Sovsalen såg lovande ut och verkade både trevlig och renlig, dessvärre var toalettdörren så trång att Lena fick använda sig av toaletten på en annan våning. Där kunde hon komma in, men den var vidrig, smutsig och ofräsch. Lyckligtvis, för min del, var det hon som gjort bokningen och jag kunde därför inte hållas ansvarig för eländet. Hon gjorde en noggrann genomgång av området för att hitta ett bättre ställe till samma pris, men det var lönlöst, det ena stället var äckligare än det andra, och oftast dessutom dyrare. 
Men nog om boendet. 
 
Vi gav oss ut på stan och möttes av mängder av människor, starka lukter, högt ljud och reklamskyltar i mängder. Stan har ett högt tempo och är väldigt häftig att besöka. Vi provade självklart lite mat från gatustånden, det fanns ingen ände på alternativen. Det var dock svårt att få reda på vad det var åt, för skyltar och menyer är oftast på kinesiska och sällan på engelska, och även om de flesta kan lite engelska, är det ingen garanti för att de i köket du valt kan det.
 
Stämningen på topp
Allt ser spännande ut, men innehållet är oerhört oklart
Hongkong - skyltarnas förlovade land
 
Hongkong var lite kallare än vi vant oss vid och eftersom det ligger i höjd med Hanoi var det också en motsvarande temperatur vi möttes av, om än mindre fuktig. Vi passade på att inhandla lite mössor och vantar till Kina, eftersom det skulle vara vinter där och närmare nollan, vilket motsvarar vår i Sverige, men en köldchock för våra numera värmebortskämda kroppar. 
 
På vår andra dag i stan drog jag iväg på en naturvandring medan Lena skulle spana in hamnen. Vi fick en riktigt solig och fin dag, och tjocktröjan åkte av till förmån för t-shirt medan jag vandrade en dryg mil i terräng och tog mängder av bilder under 4-5 timmar. Dragons back heter sträckan och man åker buss upp till en höjd, följer en stig upp på en bergsrygg och går med utsikt åt alla håll från topp till topp för att avsluta nere vid en surfarstrand som kallas big wave beach. Jag njöt i fulla drag av naturen och friheten av vandra, och tog som vanligt alldeles för många bilder för min frus smak. Nuförtiden kan man dock radera alla dåliga bilderna i efterhand, så jag tycker inte det gör så mycket. Eller vad säger ni?
 
Tidigt under rutten stannade jag för att fota och nalla av färdkosten, snickers, banan, bröd och vatten. 
Här ser man den första delen av stigen
Häftig utsikt och brant stup vid stigens kant
Stairway to heaven
Efter högsta punkten fortsatte stigen på "drakens rygg"
Häftig rödfärg i en annars gråbrun och grön skog
En del av stan kunde ses i slutet av vandringen
Vid slutet av vandringen belönades man med de höga vågorna vid big wave beach, här sett från klipporna vid sidan av sandstranden. Någon surfade med sin hund på brädan, själv nöjde jag mig med att se på. 
 
Eftersom vi skulle tillbaks till Hongkong igen, efter en liten detour till Kina, hade vi bara ett par dagar här och kände ingen press att göra särskilt mycket mer. Vi hann med en massage och ett inköp av IPad (ingen skatt i Hongkong = världens billigaste Apple-produkter) innan vi tackade för oss och Lena äntligen kunde lämna världens vidrigaste toalett åt sitt öde. 

RSS 2.0