Gigantiska träd och fantastiska vyer

Från San Francisco tog vi oss nu vidare mot nya STORA äventyr. Vi skulle besöka Yosemite national park och de gigantiska sequoiaträd som finns här. Det var svårt att föreställa sig hur stora träden faktiskt skulle vara och vi var väldigt förväntansfulla. 
 
Första dagen körde vi i princip hela dagen till Yosemite från San Francisco efter ett kortare stopp på Walmart. Här inhandlades en kudde att ha med på resan tillsammans med en kylväska, cola, godis, frukost, schampo, hårfärg, underkläder m.m. 
 
Vi tog oss sedan till utkanten av parken för att sova där innan vi nästa dag skulle åka in i nationalparken. Vårt boende var inrett i trä och sängen var så hård så man trodde att man sov på plankorna direkt. Annars var det väldigt mysigt här. På kvällen tog vi en liten kvällstur upp i skogen med bilen. Det hela slutade med att vi körde på en skogsväg som var anpassad för en fyrhjulsdriven bil snarare än våran låga bil. Efter att vi pratat med en gubbe som kampade mitt ute i ingenstans kom vi till sist tillbaka. Pust! Vi hade varit riktigt rädda att bilen skulle köra in i någon rot och gå sönder så det var så skönt att allt gick bra.      
 
Här ligger Tomas och softar i den stenhårda sängen.
 
Dagen efter var det dags. Vi åkte till Mariposa Grove för att se de gigantiska sequoiaträden. De var verkligen gigantiska! Eftersom de befann sig på en höjd var det ett tufft träningspass att ta sig upp till dem. Det roliga var att de hade en tour som tog massa folk upp och ner i bussar. Dessa bussarna åkte förbi mig med lata turister som inte orkade gå medans jag kämpade mig upp för backarna. Kändes riktigt gött! 
 
 Sjukt stor rotvälta.
 
Detta gigantiska trädet kallas Grizzly Giant.
 
Detta trädet levde även om man kunde gå igenom det
 
Lite svårt att krama hela trädet.
 
Mäktiga träd.
 
Det var tyvärr inte så många träd kvar eftersom amerikanarna som kom hit för längre sedan inte respekterade och förstod vilken naturlig skatt de hade att göra med. Indianerna såg träden som heliga och hjälpte dem att leva vidare genom att göra små bränder som hjälper träden att fortleva. När amerikanarna kom dit högg de ner en del av dem och senare skyddade de dem från bränder vilket i sig gjorde att de inte kunde leva vidare lika lätt. Dessa träd behöver regelbundna bränder som rensar upp i slyn och ser till att de får det ljus de behöver för att växa vidare, något som indianerna vetat och sett till att ge dem genom att då och då tutta eld på skogen. Sequoiaträden är så pass tjocka och täta i barken att det bara är en liten del av det yttre skiktet som tar eld vanligtvis. Ny bark växer sedan ut och innesluter såret i ett nytt skydd. Det är också därför de står kvar efter upp till tretusen år, om inte mer. 
 
En trädkoja
 
 Huset som var ett litet museum ser så litet ut i jämförelse med träden.
 
Även de döda träden var så coola.
 
Tomas passade på att ta en bild när man kunde jämföra storleken på träden med en människa.
 
Detta kortet fanns på museumet och visade hur många som krävdes för att hugga ner ett träd. Om ni tittar noga ser ni att de står på den gigantiska roten. Så hemskt att hugga ner en så stor naturskatt.
 
Var bara tvungen att fota denna bilen med Jesus is Lord på sido-rutan.
 
Efter de otroliga träden åkte vi vidare till olika vackra utsiktsplatser. En av de vackraste var den s.k. Glacier point. Där  var det ett bröllop som pågick och deras bröllopsfoton måste blivit helt underbara. 
 
Jag använder min nyinköpta kikare.
 
Bröllop med underbar utsikt! 
 
Tomas vilar i den underbara naturen.
 
Vacker kvällsol i Yosemite Walley
 
Naturen påminde om Sveriges vackra natur
 
Man blev påmind om naturens närhet och på många ställen såg vi söta små ekorrar, rådjur och boxar där man kunde låsa in sin mat så inte svartbjörnar skulle bryta sig in i bilen eller tältet. Tyvärr såg vi ingen björn vilket hade varit riktigt häftigt. 
I slutet på dag ett åkte vi ner i Yosemite Valley och tittade på vackra vattenfall. Ett av de finaste var Bridal Veil falls dvs “brudslöje-fallet”. Det var en perfekt första dag och vi åkte ut ur parken för att sova i El Portal. 
 
Tomas framför Bridal Veil falls
 
Och jag framför fallet...
 
Bridal Veil falls längre bort
 
Dag två åkte vi igenom parken för att stanna på vackra utsiktspunkter. Vi tänkte ta en kort tur för att se ytterligare lite stora sequoiaträd men det visade sig bli ett riktigt träningspass. Vägen gick brant neråt och på vägen tillbaka blev det riktigt tufft. Vi lär oss aldrig att små utflykter alltid slutar med att det tar massa extra tid. 
 
Rådjuren befann sig riktigt nära vägen.
 
Söta orädda ekorrar fanns överallt.
 
Björnsäkra matskåp
 
Vi tog oss vidare söder ut från Yosemite, genom ett pass i Sierra Nevadabergen och fortsatte ner mot Mammoth lake. Här hade Tomas planerat en liten överraskning och utan min vetskap. 
 
Tomas: Jag hade sett något väldigt ovanligt i en av broschyrerna och tänkte att jag skulle ta med Lena utan av berätta till vad. Devils postpile, heter den märkliga formationen som uppstått i området vid Mammoth Lakes, en skidort. Åker man en halvtimme in i skogen och går en kilometer kommer man fram till ett hundratal sexkantiga stolpar i sten som står uppställda som vore det ett lagerområde. Det är verkligen den mest märkliga syn och något jag aldrig hört talas om innan. Ett vulkanutbrott fyllde dalen med lava som sedan stelnade i hexagonala stolpar och senare slipades ut av en glaciär. Läs gärna skylten vi tog kort på för en illustrerad beskrivning av händelseförloppet. 
Tanken var att vi även skulle gå och se ett vackert vattenfall i trakten, men det visade sig vara för långt bort och vi var trötta efter ännu en lång dag, så vi åkte till ett Motel 6 och sov en god natts sömn. 
 
Här kan ni läsa närmare om hur formationerna bildats.
 
Som en gigantisk förstelnad bikupa
 
Så häftiga formationer!
 
Här ser man de höga sexkantiga lavapelarna
 
Dagen efter fortsatte resan genom dödsskuggans dal, eller i alla fall in i världens varmaste plats, Death Valley. Mer om det i nästa inlägg. 
 

Kommentarer
Postat av: Nurp

Va? Det var det skummaste jag sett på länge! Det känns som att det är konstgjort men det förstår man ju att det inte är.. Riktigt konstigt alltihop! :)

Svar: Menar du sequoiaträden eller den ondes postpile? Oavsett så håller jag med, det är närmast overkligt når man är på plats. :)
Tomas & Lena Nordquist

2013-06-29 @ 15:14:50
Postat av: Nurp

Jag var kanske lite otydlig där ;) Jag menade de sista bilderna på devils postpile!

Svar: Ja, det kändes overkligt, hade aldrig hört talas om det innan jag såg det i broschyren samma dag som vi åkte dit.
Tomas & Lena Nordquist

2013-06-30 @ 11:57:46

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0